Lobe's Blog

Nu är det säkert vissa personer som skulle kalla mig för en "hoppa", men nu är det så att jag har hittat kärleken, ledsen Chris Cornell men du kan slänga dig i väggen. Min nya favorit är The potbellez-Don´t hold back. Tungt skön låt som jag inte förstår hur jag kunnat leva utan innan.

Snart möta Natta som trallar från Marielund, sen. Ja vad? Städa säkert, lördagsunderhållning när den är som bäst typ.

Jag tänkte som att nu när jag ändå är arbetslös, lite lat och odräglig, att det kanske skulle kunna vara kul att försörja sig som rockstjärna. Ni vet turnera jorden runt och folket dyrkar en och man har en massa groupies som man får be livvakterna skyffla undan med spadar typ. Ett jobb vars det är fullt normalt att dyka upp dyngrak på och blir efterfesterna för tråkiga så roar man sig med att kasta ut teven genom fönstret och spika upp möblerna i taket. Nu finns det ju dock en liten hacke med allt det här, eller egentligen två. 1. Jag är inte mer musikalisk än att jag kan spela blinka lilla stjärna på piano och banka på lite trummor. 2. Jag skulle hellre kasta mig ut ur ett plan med trasig fallskärm, än att ställa mig på en scen med 40 miljarder människor som är där för att endast glo på mig.

Så som det verkar som så måste jag nog spåna vidare på vad jag ska bli när jag blir stor. Dött lopp kan man säga, för som Kai sa så kommer jag aldrig att växa upp, det är ju lite förjävla svårt med tanke på att jag inte vuxit en millimeter sen jag var 11-12. Förutom på bredden då. Ja och rattarna blev ju någon storlek större när jag började med inte-pli-på-parn-piller.

Ja nä nu ska jag fortsätta försöka plinka fram en låt på gh, jag spelar på medium och det går som helt överdrivet skit. Mycket motiverande må jag säga.

Nejnejnej, inte det, det är ondskefullt och elakt att dra med en kompis på det där. Genomruttet säger jag bara!
Om jag var tant Agda 85 år igår när jag körde bil, så fyllde Agda år idag och blev 86, min höft pallar fan inte trappor. Borde kanske överväga att försöka lösa ut en rullator från sjukan. Kan ju ta två flugor i en smäll och fixa en rullstol åt Robban Roberto så det stackars lilla pyret kanske får lite brudar någongång.

Där har ni det alla ni singelkillar världen över, vi tjejer har ju något konstigt slags hormon i oss som får oss att bli helt överdrivet poppi-må-iga när man får syn på en stackars grabb i nöd. Tänk då vad en rullstol kan fixa! Varför tror ni "fängelsekunder" får en massa brev av tjejer? Jo för att det där lilla hormonet eller vad man nu vill kalla det, får en att tro att man kan hjälpa dom till ett liv utan kriminalitet. Lite modersinstinkt som sätts i rullning? Jo så kallar vi det!

Jag påppimåar nå så jävulskt när Kai blir sjuk, och nog är han ändå karl nog att själv ta hand om sin förkylning.


Jaja nu ska jag hoppa i duschen, jag luktar en härlig blandning av solarie och svett efter att ha kånkat på en jävla säng och en jävla soffa. Nu vet ni varför jag har dissat en kompis.
Tack och adjö

Är det zoo dom säger på slutet? Jag lyssnar nästan aldrig på radio så jag vet inte. Nåväl jag fick ångra att jag hällt i mig ca. 1 liter ramlösa under kvällen, när Natta drog igång med sitt skumeri. Hon drog till med radioshow, övade in nya "skratt" som hon ska ta patent på och som sista låtar för kvällen blev det en blandning från kopparbärs julskiva, fulländad kväll som ni hör. Blåsan fick det dock lite jobbigt, har skrattat så det kändes att jag skulle pinka ner mig.

Nu är jag i alla fall hemma och ska youtuba lite hipphipp och garva lite mer.

Jag vet inte om det beror på att jag suttit med näsan i min vård- och omsorgsbok i ca. 2 timmar, om jag bara är trött eller om jag kanske bara har en gnutta empati i mig, men känslan jag fick när jag läste den här dikten fick mina ögon att börja simma, samtidigt som jag fick en helt äckligt obeskrivlig panik över att bli gammal. Den är lång, men läs hela och sen kan ni ju säga åt mig om jag är fjantig och egentligen bara behöver sova.

Min nya favoritlåt som jag kommer nöta till dödsdagar är utan tvekan Chris cornell - Part of me. Helt ljuvlig!


Och jag lider av total bloggtorka. Så hejdå

Var och åkte skoter idag, i ungefär 10 minuter. Klart som fan så lyckades jag förfrysa ansiktet under dessa tio minuter. Och nu är jag helt röd i hela ansiktet och det svider som fan.

Har jobbat min sista dag, jag kom, jag såg och jag segrade. Heehe eller så not, men who cares? Nu ska jag lägga mig i sängen och bara räkna ner tills jag inte sover ensam mer. För det är guld värt!! Att inte behöva sova ensam alltså, även om det innebär snarkningar, snarkningar är king och han är precis lika king om inte mer.

Jag tror jag tänker ta och bli miljonär. Och det är för en bra sak som jag vill bli det, en bra sak för mig då. Skulle jag ha sisådär 13 mille på kontot, skulle inte Kai behöva jobba i Norge. Och skulle han inte göra det så skulle jag kunna sova om nätterna och inte ligga och skruva på mig som en kapad daggmask. Och med 13 mille på kontot så skulle jag knappast behöva ligga och grubbla och oroa mig över ekonomin heller. Snarare bekymmer som om jag ska äta oxfilé eller skaldjursplatå till frulle, eller om jag ska köpa min egen ö i Dubai eller i nya zeeland. Det kallar jag problem!

Blev halvt hysterisk igår när jag låg i sängen, än är det kallt som attan ute men det känns som att sommaren närmar sig med stormsteg, och jag har fortfarande inte den blekaste vad jag ska göra efter sommaren. Arbetslös om än självvalt, men ändå arbetslös. Jag vet ju vad jag vill göra, men jag vet inte om jag vill göra det på en gång. En sak är säker och det är att mina glansdagar på Frasses tar slut imorgon, men sen då? Vad ska jag göra tills jag känner att jag vill börja göra det jag har planerat ända sen jag var liten.?

Så ni ser, 13 mille skulle vara perfekt just nu! 

Den lilla berättelsen i förra inlägget är inte sant, det är uppdiktat. Men håll med om att det skulle vara förjävla kul om hon gjorde det. Jag ska peppa henne till det, och sen ska jag sitta och smygfilma! Natta är ju inte och kommer nog aldrig bli normal heller. Är nog därför vi matchar varandra som handen i handsken, även om jag är snäppet mer normal än hon. Vad nu normal kan tänkas vara.

Idag ska jag plåga min stackars mamma med att köra hem till Vojkkis, det är allt bra konstigt att med Janne är jag lugn som en filbunke och nästan inte ens tänker på vad jag gör när jag kör. När jag kör med någon annan får jag blackouter och börjar vråla i panik att dom måste säga åt mig vad, när och hur jag ska göra när jag ska växla ner. Är väl en vanesak antar jag.

Nu kan jag börja nedräkning tills Poppi är hemma! Gud så härligt, nu kan vi bråka hejvilt utan att behöva tänka på att man kanske inte ska, för att han snart ska åka igen. Ljuvliga tider! Inte för att våra var-tredje-månads-explosioner är rätt underhållande dom med, för utan explosivitet så blir det ju bara något halvruttet fjantbråk, nej nej ordentliga urladdnigar ska det vara för att räknas!

Inte för att ni nu ska gå runt och tro att vi lever med varandra för bråkandets skull, det är bara ett plus i kanten, för vad han än själv säger så vet jag att han gillar att bråka med mig så att han får storma ut och komma tillbaka efter några timmar och se lite halvt bister ut, för att till sist bli sams och få belöningen!

Och så älskar jag att kommendera av honom sin t-shirt så att jag får dra på mig den när jag ska sova, han luktar godare än mig. Jag har luktat Frasse i två år snart och det luktar ju skit.

Håller man dagen sprängfyllt med saker att göra hinner man inte tänka, och då hinner man inte sakna heller. Det är så jag gör för att tiden ska gå fortare. Men lik förbannat så kommer allt över en direkt när man klampar in i en tom lägenhet och inte längre har något att sysselsätta sig med.

Har i alla fall underhållit mig med lite mer biljard spelande idag, spöade Natta som fan. Det roliga kommer till när vi ska käka planka. Natta drar sin beställning och vänder sig sen till servitören och frågar helt allvarligt med lite halvdryg stockholmska:

N- Alltså, kan ni garantera att det inte gått någon ekorre på ekplankan?
S- hehehehe....
N- Ja?
S- Alltså är du seriös?
N- Jamen alltså jag är jätteallergisk, jag kan dö om det hoppat runt en ekorre på den. Så kan ni garantera det eller inte?
S- Du får ursäkta men hur ska vi kunna veta om det hoppat ekorre på den? Vi har ju inte sågat ner och gjort den själv.
N- Men har ni någon björkplanka istället? Tydligen så ska ekorrarna inte gilla björk lika mycket som ek.
S- (ihihihehe) Ööh alltså jag tror inte det.
N- Eller granplanka skulle faktiskt vara bäst, för DET gillar ekorrarna verkligen inte, du vet dom sticker sig på barren så där vill dom inte hoppa.
Servitören bryter ihop totalt och ramlar in i köket.

Det var fanimej dagens!
Nu ska jag lägga mig i sängen med teoriboken, natti

Idag har jag varit och utövat min nya hobby. Jag har spelat biljard. Först var jag bra, eller så var det Natta som sög hårdare än mig. Sen var det jag som började sucki sucki för förlorade stort mot Linno, låg flera bollar efter och när jag tillslut får i en, så är det så klart the black number eight som rullar. Sen strövade vi runt under jorden på stadt och lekte ghostbusters. Som alltid när det är ett gäng brudar så blev det kollektivskrik och Natta blev så skrajsen att hon kutade ut ur rummet och Jenna hängde sig fast runt halsen på mig och hoppade nästan upp i famnen på mig. Okej inte riktigt så men hon slog klorna i min arm och hängde väl halvt fast i alla fall.

Jag hatar mitt nunneliv som jag tvingas leva! Som tur är så är det inte allt för länge kvar tills jag får ägna mig åt synd i massor och ha min snarkmaskin brevid mig i sängen. Men måste ju ändå säga att jag är lite rädd att han ska komma på att han inte alls vill ha mig när han ska börja leva med mig utan en månads avbrott efter två veckors tvåsamhet.


Till dig Kai; don´t you ever leave me, I will fiiind youuu!:*

Okejokej jag snodde linen från den tokiga bruden i Wedding crashers, men den är ju bara för klockren.
Nu ska jag lägga mig på soffan och kolla film, som Kais kompis var så snäll och brände åt mig. Det är ju bara för härligt att dom tänker på mig:D

Det finns säkert ett x antal olika sätt att fira alla hjärtans dag på, allt till att kröka bort den förbaskade dagen (utövade jag för något år sen med ett helt gäng singelvänner), poppimåa bort den med en riktigt het pöjk som snodde mitt hjärta (utövade jag förra året), glömma bort att dagens ens exicterar och firar alltså inte alls(har jag säkert utövat många gånger). Och så kan man sitta hemma med rinnande näsa och kolla på Pippi Långstrump på rymmen. Det sista alternativet var allt första gången jag firade så, och definitivt sista. Dagen som så är jag inte speciellt brydd om, det är snarare att just den dagen är dagen med stort D, dagen då jag och min sambo officiellt var vi, och inte du och jag.

 Även om vi smusslat runt långt innan dess. Jag kan inte göra annat än skratta när jag tänker tillbaka på smusseldelen av vårat förhållande. Än idag så kan jag inte riktigt fatta hur folk inte har förstått, om än inte med just han, men att något var i görningen. Pokerfejs har jag förvisso alltid behärskat, men så många gånger vi var på väg att bli avslöjade efter diverse händelser, så är det lite av ett mirakel. Än mer för att vi bor i just Habi och att jag jobbade på just skvallercentralen.

Nu ska jag göra dagen än bättre med att kolla Million dollar baby och grina som en liten gris, för dra lipet är exakt vad jag känner för att göra. Men jag känner mig så miserabel just nu att jag bara kan skratta, så jag behöver lite hjälp på traven.

P.s. Hade en dröm för nån natt sen, att jag var på sunderbyn och skulle föda barn. Kai var med och hade filmkameran i högsta hugg, helt plötsligt börjar han styra den kameran mot mina ädlare delar, och jag blir så förbannad att jag lyckas kicka till honom i skallen. Samtidigt vrålar jag att fan heller att mitt kära underliv ska förevigas på film, i det skick som det för tillfället är i. Som om det inte vore nog så envisades han med att våran lilla pojke skulle heta Peppu. D.s.

Jag har ungefär lika roligt just nu som jag hade när jag invaderades av svinkoppor. Skillnaden är väl bara att jag har en feber som gör att jag känner mig lika sugen och pigg på diverse aktiviteter, som en fiskhatare är sugen på sushi.
Att det är alla hjärtans dag och årsdag med en ursöt Poppi som inte ens befinner sig i samma land, gör inte direkt saken bättre. Dock är jag alldeles för trött och har för ont i örat för att orka känna mig deprimerad.  Eller jo deprimerad är jag allt men örondunkandet gör väl att jag inte tänker på det just nu.

Har glott på tv hela dagen, men kommer inte riktigt ihåg vad det är jag sett. Förutom ett gäng homosexuella äldre män i semestersvenskar och en väldigt homosexuell thailändsk reseledare som försökte säga "många olika färger, kolla på alla färger" på engelska, men som lät ungefär såhär: many difflent cololls!! look at the cooloollss!

Höjdpunkten på dagen typ.

Orka heippahej

Förbannat jävla skit. Är tre ord som mycket väl beskriver hur jag mår just nu. Över 38 graders feber, ont i halsen och tippar på öroninflammation i höger öra. Hör inte ett skit och det bultar så hårt att det känns som att den försöker trycka ut min hjärna genom det andra. Nicenice, så ska jag ännu försöka koncentrera mig och plugga samtidigt.

Nå snart kommer tvillingarna och vi ska laga mat, nångång senare ska jag fara och inhandla sjuklings saker som glass och liknande och sen bädda ner mig i soffan.

Nu om någonsin skulle jag verkligen önska att Poppi var hemma och tyckte synd om mig, pillade mig i håret och kokade te åt mig. MEN ICKE!! :(

Kommentera gärna, men vågar du inte stå för den och skriver anonymt, då kan du lika gärna låta bli. För jag ger då inte mycket för en kommentar som man inte vågar stå bakom och visa vem man är.

Igår var det utgång, började med bastu hos mamma och pappa med syster. Snöbadade näck för första gången på väldigt många år, det var nice men jo förbannat kallt. Efter bastun kletade jag på lite smink och fick ofrivilligt agera betjänt åt mamma som blev helt betuttad i min flaska. Lämnade den i Vojkkis för att jag inte skulle glömma den hos Madde, frågan är ju om det egentligen var bättre.

Nu väntar jag på farsan som är och kollar bandy, ska till skogen igen, men den här gången ska mamma få betjäna mig istället!

Kan du inte bara komma hem nununununununu.

Efter några timmars flitigt pluggande, så la jag av och ringde hit Stina istället, finns det någon som kan få en att slappna av och bara tröga så är det hon. Vi har lekt och härjat i snön som ett par 5 åringar, och det var nice som fan, välbehövligt är ett passande ordval.

För jag känner att jag börjar sjunka i en halv depression redan nu, och ändå är det knappt 2 dagar sen Kai åkte. Som grädde på moset är att veta att personer jag håller av mer än mitt eget liv, mår värre än man kan föreställa sig. Om jag kutar som en blådåre till Marika för att få ur mig all skit och helvete som hänt, hur kan inte denna människa som varit med om detta må.

Skulle jag få så skulle jag ringa och skrika som en blådåre åt denna idiot. Skulle jag få så skulle jag ringa på hans dörr och sparka honom i skrvet och göra honom steril  och inte bry mig ett skit. Men det får jag inte. Och det förstår jag på ett sätt. Men jag är ändå lika sugen på att göra det. Men skulle jag se denna sjuka jävel så skulle jag knappast kunna hålla mig ifrån att ge en välriktad spark på det område som är anledningen till all skit.

Det är lätt att snacka, men vad skulle du göra om det var din syster? Vad skulle du ha gjort? Vad gör man när det händer?
Man ställer upp, och mår nästan. Men bara nästan lika skit. För man mår skit, och det för att man vet, att inget  man gör får det att bli bra. Inget kan få det ogjort. Och inget man säger kan få en att glömma.

Så vad gör man?
 

Har pluggat i sisådär 1 och en halvtimme utan en enda paus, har inte ens rökt eller gått på dass. Så nu ska jag ta mig en, men det endast för att jag är så hungrig så min knorrande mage stör min koncentration. Imorgon har jag prov, (hehe låter värsta skojigt att få säga det igen) så måste nöta ordentligt, för en gångs skull i mitt liv så siktar jag på högre än G, helt otroligt vad lite Frasseflott kan göra för motivationen. Måste bara ta mig tid att hinna umgås med Stina som är hemma på finbesök.

Läste förresten att det är några mindre smarta ryssar som åkt fast för doping i skidskytte. Jag undrar bara vad fan dom här människorna tänker med? Hur kan man tro att man kommer undan med sånt i större tävlingar, och om man nu skulle lyckas, hur kul skulle det vara att veta att man endast vunnit för att man tryckt i sig förbjudna preparat, och inte pga. sin egen prestation?

Plötsligt känns allt annat puckat.  Haha. Jo var tvungen att slänga in den kommentaren från någon skitreklam, för den diggar jag skarpt.

Livet rullar på som det alltid gör, som vanligt när Kai är hemma så går det alldeles för fort. Onsdag åker han igen och det känns som att han just klampat in genom dörren. Har upplevt ytterligare tecken på att gubben uppe i det blå inte gillar mig särskilt mycket. Två dagar i rad har jag fått busshelveten på Frako, dagar som det vanligtvis inte brukar komma bussar på. Och igår fick vi kämpa oss fram på två rätt länge innan vi fick backup. Åtskilliga gånger den här helgen har jag haft sån jäkla lust att bara rycka av mig förklädet och tralla ut genom dörren med orden: Vad ska ni göra? Stäm mig! Nå får trösta mig själv med att det inte är många pass kvar att gneta.

Har jobbat med Charlotta lördag och söndag. Det är farligt på sitt sätt, för hon äter för två med gott samvete, jag äter för två men det sätter sig bara på mig. Vi har dragit på oss en dålig vana att ta muffinspaus, och ibland glasspaus, och ibland stripspaus, och ibland ringer vi hemkörning från Amanda. Hehehe nej det där med Amanda skemtar jag bara om, men ni fattar åt vilket håll det går. Det enda logiska när jag slutar är att jag borde gå ner i vikt, gör jag inte det så blir jag förbannad.

Gubben i det blå som bara chillar på sita vita jävla fluffiga moln och jävlas med folk på jorden, har bestämt sig för att tortera mig ytterligare med att kasta lingonveckan på mig just före Kai ska dra......... Jaha tänker jag då, tack så jävla mycket, inte nog med att du kastar lingon på mig, du kastar litervis av dom. För det är inte nådigt med lingon. Skulle jag försöka mig på lite HankyPanky nu skulle det resultera i att det ser ut som att vi lagat lingonsylt i sovrummet och råkat välta 10 liters grytan i sängen.

Märk väl hur jag kan få något så grisigt och onödigt som det vi "kvinnofolk" lider av en gång i månaden, att låta lite småcharmigt och gulligt. Men som vi alla vet, DET ÄR DET INTE.

Nu ska jag plugga och fortsätta sända arga tankar uppåt.